En dag i city

Sommarjobba på stan! Vi fick en visning runt i Asplunds byggnad, stadsbiblioteket vid Odenplan.

Efter det tog vi en runda på stan och gjorde observationer på olika platser.

Till exempel:

”Tegnérlunden
Det är en lugn och grön plats. Folk sitter på parkbänkar och pratar, vissa spelar kubb, andra studerar och äter picknick. Jag kan bara se relativt unga personer. Stället består till stor del av en gräsmatta, träd, parkbänkar och en staty. Parken skapades ursprungligen på 1890-talet, när väderkvarnarna hade rivits.”

C00FEFFA-0D3A-45F4-98A1-A065828B012F

”Sergels torg
Det är fler duvor än människor. Ingen hänger här, folk bara passerar. Fina färgglada dekorationer annars extremt grått.”
AF4A9072-2A3D-4BE7-9174-0F4225D9366B
/ Freja och Ida

Workshop!

31CD94AB-7011-4F94-806A-6CB374445C22

Intensivt arbete idag när vi satte ihop stadsvandringarna. Vi har arbetat med fler platser än vad som får plats på kartan så vi måste välja bort. Vi jobbade utifrån frågorna: ”Vilka platser ska vara med och varför?” och ”Hur långt orkar man gå på en vandring?” Vi pausade med att käka mango och glass. Alla grupper berättade om sina vandringsupplägg för varandra. Bra jobbat!

En fotograf i parken

2335C729-00C8-45F1-8DF5-9F27F48C6147

Annika Holmér stannade till på cykelvägen hem från Stadsmuseets magasin i Frihamnen, för att prata med oss om sitt jobb som fototekniker och fotograf. Vi fick bland annat lära oss att Stadsmuseet har runt 4,5 miljoner fotografier på olika delar av Stockholm. Annika jobbar också med konstfoto och har precis sålt bilder till Karolinska sjukhuset.

 

 

Gröna vardagsrum

Idag innan vi åt lunch träffade vi två antikvarier som heter Linus och Daniel och som jobbade med grönområden och parker på Södermalm. De kallade det för ”gröna vardagsrum”. På södermalm finns sammanlagt ca 140-150 parker men vad som räknas som park kan variera. Till exempel räknas bara en liten gräsplätt och ett träd som en park. Linus och Daniel går runt i parkerna och räknar ut platsers kulturhistoriska värden.

9034E866-E91D-49AA-B720-8CA7D2974C2F

Efter lunch tittade vi på en liveföreläsning om Stockholms bibliotek av en bibliotikarie som heter Marcus. Vi fick reda på att Stockholms stadsbibliotek har 300 medarbetare, böcker på över 100 språk och att det finns 40 bibliotek i Stockholm. Enbibliotekaries jobb går bland annat går ut på att söka information , köpa in nya böcker, slänga gamla böcker och att inspirera till läsning. Han gick även igenom för oss hur man använder Stockholms stadsbiblioteks hemsida.
D2C4C304-B861-4C60-88BE-92F954AAE2D5

Lägesrapport Upptäck Staden måndag 22 juni

Hej! Vi är gruppen Hägersten-Liljeholmen.

Vi började dagen på Gröndals bibliotek och letade efter personer som vi kan intervjua till våran stadsvandring. Vid lunch åkte vi in till Medborgarplatsen och åt på Max, mums! Sen gick vi raskt mot stadsmuseet (med en lite paus på söderbokhandeln, lärorikt!). Vi mötte upp Sara, museivärd, framför stadsmuseet på Ryssgården. Inne på museet fick vi en rundvandring av attributmakaren Bettan, mycket trevligt! Hon berättade om sig själv, sitt jobb och museet. Hon gör grejer till utställningen, typ rekvisita, och hjälper till att bygga upp scenografernas idéer. Bettan berättade att hon faktiskt började plugga till attributmakare när hon var 50 år, innan det visste hon inte att det fanns något som hette så. Hon berättade också att inom hennes yrke var det mycket variation. Man gjorde sällan samma sak och var hela tiden tvungen att vara kreativ och lista ut hur man skapade rekvisitan på bästa möjliga sätt.

Vi lärde oss om Stockholms historia men även själva byggnadens historia. Det har varit allt ifrån restaurang, domstol, bostäder, skola, fängelse till mötesplats för kvinnorättsrörelsen. Vi fick lära oss t.ex. hur det var på marknadshandeln på Ryssgården, häxprocessen och Münchenbryggeriet. Vi fick även se graffiti som var kvar i källaren från den tiden den användes som fängelsehåla när vi var i krig med Ryssland. ”Fult i stenhus” är det inskrivet på Ryska med kol.

Vi såg en kreativ och färgsprakande film som sammanfattade Stockholms historia. I filmen fick vi följa S:t Erik, Stockholms skyddshelgon, där han tog oss igenom Stockholms olika tidsepoker. Filmen visade höjdpunkter från de olika tiderna och S:t Erik tog ett föremål från varje tidsperiod som nu finns på museet. Det började med att vissa att i början fanns det bara snö och is och ingen bodde här permanent, men när värmen kom så kom även fler människor hit. Stockholm började växa allt mer och staden började ta plats. Men fasansfulla sjukdomar, ödeläggande fattigdom, skoningslösa krig och härjande bränder hotade fortfarande befolkningen. Byggnaderna var gjorda i trä och låg tätt ihop vilket gjorde att elden spred sig snabbt. Det var inte förrän det makalösa slottet Slottet Makalös som låg i nuvarande Kungsträdgården slukades av eld som man bestämde sig för att börja bygga i sten och ha större avstånd mellan husen.

När rundturen med Bettan var klar fick vi Stockholm Stad merch och avslutade sedan dagen på Södra Latins skolgård och hetsigt skrev detta blogginlägg.

Ha det bäst!

Hälsningar Hägersten-Liljeholmen gruppen

Vad gör en attributmakare?

I sommarjobbsprojektet ingår också att möta olika yrken. Skarpnäcksgruppen skriver om träffen med Bettan Eriksson Gross:

3E101053-E4CD-4E40-BCA7-45D92525C405

Vi besökte Stadsmuseet!

Vi fick träffa en attributmakare som tillverkade olika saker till museets utställningar. Vi fick se ett flyttlass hon hade tillverkat som symboliserade människans förflyttning.

57A93868-FFBC-49F7-898D-A0CEC62E98D7

Hon berättade att det är viktigt att tänka fritt när man arbetar som attributmakare, man ”jobbar” nästan jämt då man hela tiden ska ta vara på saker, exempelvis ostron hon hade sparat från en nyårsfest. Hon hittar sina grejer i ett rekvesitaförråd, köper på loppis och kollar bland gamla grejer som ska slängas. Sedan monterar hon ihop sakerna genom att skruva, limma, bygga och pyssla.

888B5BD8-EE81-4DB6-A39F-96DDADC6A5B9

Vi fick veta att skillnaden mellan en attributmakare och en rekvisitör är att en attributmakare skapar själv sådant som inte går att köpa medan en rekvisitör använder sig av sådant som redan finns.

04771FAD-1884-473A-A615-3BF87E44B9E5

Sedan fick vi också gå in i ett rum som skulle efterlikna Mimmi Gustavssons fotostudio där man kan fota sig själv med en hatt. I det rummet berättade hon också att hon hade sytt gardiner, vilket hon tyckte hade varit en utmaning.

B8065D1D-5F07-410D-9CF8-62F4C9873B6E

I ett annat rum fick vi se en tallrik med ”mat” som hon hade gjort. ”Maten” bestod bland annat av en fisk som hon hade använt skumgummi, sågspån, trä lim och lack för att tillverka. Det var väldigt kul att se och höra allt! Det ska bli roligt att komma tillbaka till museet igen. ☺️

Söderförorternas historia

Farstagruppen undersöker olika platser i södra Stockholm. Vad har platserna för historia? Här är lite av det som gruppen har arbetat med under veckan:

Gubbängsskolans byggnader uppfördes i slutet av 1940-talet. Bredvid Gubbängsskolan var det Gubbängens gymnasium, gymnasiet las ner 1984.

Svedmyra är ett egnahemsområde som byggdes på 30-talet.

Hökarängen var ursprungligen en gård upp till 1940 då det planerades att bli en förort. Den byggdes dock under det tidiga 1950-talet.

Upptäck staden

Följ med på upptäcktsfärd. Ungdomar i Stockholm utforskar olika stadsdelar. Det är ett sommarjobbsprojekt och här kan du ta del av arbetets gång.

B7883B90-D35E-4F6F-98F6-7FDFFF2F88D9

”Det här är HM-loggan, inzoomad”

Tisdag 16 juni var gänget från Skarpnäck och Enskede/Årsta/Vantör ute på fotouppdrag. Området som sattes under lupp var Globen och Gullmarsplan. ”Nu har vi bestämt forskningsplats och ska kolla var vi ska dra gränsen ” sa Daniel. 

Konstkväll på bageriet

konsten i Östberga
Fotograf: Johan Stigholt
Fotograf: Bengt Oberger

Tisdag kväll den 13 mars fylldes Gamla Östberga Bageri med fikasugna och konstintresserade. De hade kommit för att lyssna på Anna Brodow Inzaina, konstvetare och medarbetare på Stadsmuseet i Stockholm

Under en dryg timme fick vi bland annat höra om Svenska bostäders progressiva ambitioner att föra in konst i bostadsområden. Då på 1960-talet vill de ogärna beskriva det som ”utsmyckningar”. Svenska Bostäders konsult i ämnet talade hellre om målningar och skulpturer som en ”konstnärlig aktivering av byggnader”. Syftet var att stimulera tankar och åsikter. Ja, kanske till och med väcka opinion? Det var också viktigt att verken utfördes i olika tekniker. Och att både gamla, unga, män och kvinnor fick uppdragen.

Anna Brodow Inzaina berättade övergripande om konst i offentlig miljö och om de stödformer som funnits för detta: enprocentregeln från 1937 och uppföljaren bostadslåneregeln från 1962. Hon berättade också om experiment med nya material på 1960- och 70-talet och om konsten i miljonprogrammet.

1%

Alla stockholmare, oavsett var man bor, ska kunna uppleva konst i sin närmiljö. Enprocentsregeln ser till för varje ny-, om- och tillbyggnad som sker i Stockholms stad avsätts 1% av budget för konstnärlig gestaltning.

Fotograf: Thomas Krajewski

Föredraget visade även exempel på hur konsten i området tillkommit på initiativ av de boende själva. Östberga har en lång historia av graffiti. Om det kommer vi berätta mer om när Stadsmuseet öppnar igen, hösten 2018.

// Sara Hedberg

 

Glöm inte Rosa Parks!

Idag är det årsdagen av att Rosa Parks vägrade resa sig för en vit man på bussen. 1955 var bussarna i Alabama segregerade och den vita delen av bussen var fylld varvid Rosa Parks uppmanades resa sig för den vite mannen. Hon vägrade, polis tillkallades och hon arresterades. Detta ses som starten i den amerikanska södern för folkrättsrörelsen och vi vill därför idag påminna om detta viktiga datum. 

Östberga, samhället på höjden som flyttat in i mitt hjärta.

Vintern 2015 fick jag en förfrågan om att skriva en vandring om Östberga som skulle ingå i Stadsmuseets program, samt projekt ”Stadsmuseet på plats” och snabbt tackade jag ja. Jag funderade och läste. Hur skall jag kunna lyfta fram det här området bäst? Vad finns att undersöka för allmänheten? Finns det spännande anekdoter och bevarad historia?

Sällan trodde jag att jag skulle hitta så mycket spännande, men det gjorde jag, och många vandringar blev det. Fler än jag kan hålla reda på och en stor grupp människor har jag genom detta mött under dessa två år som jag arbetat med det här.

Vandringarna ledde vidare. ”Vill du arbeta med Östbergaprojektet?”. Klart jag ville!

Mitt arbete ledde till möten med elever och lärare både på skolor och förskolor i området, program i parklekarna Backen samt Stamparken, tidslinjen i utställningen och nålbindningskaféer på Öppna förskolan Gladan.

Östberga är en plats med en lång och rik historia. Unika arkeologiska fynd och historier som fått mig att häpna och glatt berätta vidare för andra. Konsten i form av emaljtavlor rekommenderar jag er läsare att utforska närmare om ni inte redan gjort det och dessutom de vackra omgivningarna med bevarad natur och kulturlandskap.

Jag vill tacka alla jag mött på denna ”resa”, kanske lite speciellt personalen på Fritidsgården, i parklekarna samt på Öppna förskolan, samt alla som kommit på nålbindningskaféerna.

Fortsättningsvis hittar ni mig i programmet för Medeltidsmuseet och Stadsmuseet.
Tack och på återseende Östberga!
Anna Lilliehöök