Historien bakom Patrik målningen

En vårnatt 2016 målades en minnesmålning tillägnad Patrik som växt upp i Östberga men som avled under 2016 i Göteborg. Stadsmuseet har fått höra historien om hur målningen kom till från en av de som var med den natten.

Det var några av hans vänner som bestämde sig en kväll för att samlas åter på platsen där de växte upp och för att göra en minnesmålning över sin avlidne vän.

” Vi planerade innan och skrev ut en bild av honom på datorn, bestämde färger, och en kväll åkte vi tillbaka till Östberga för att hedra Patrik. Vi stod där, och jag började skissa upp och så målade vi någonting som Patrik skulle ha gillat som Gamla Östberga husen och skorstenen som fanns vid panncentralen”.

Väggen de valde hade under 80-och 90-talet varit smyckat med andra målningar som vi berättade om i ett tidigare inlägg i den långa historien av graffiti i Östberga.

”Det var värsta dundervädret. Sedan kom solen upp vid tre, vi drack som fan och bara målade och lyssnade på musik och alla började grina. Man grät och sedan började man skratta och sedan grät man igen. Det var värsta ceremonin och sedan blev den klar och vi gick runt i Östberga och satt och hängde vid plaskdammen och garvade. Det var speciellt att vi hade samlats igen precis som förr i tiden.”

Minnen om hur det var att växa upp i Östberga under 80- och 90-talet dyker upp;

”Vi växte ju upp tight med Parklekens personal. De kände oss. De kände våra mammor, våra pappor, våra syskon och det fanns ett stort kontaktnät. Föräldrarna var också delaktiga i Östberga. Var det fotbollsturnering så var det föräldrarna som var tränarna. Östberga-dagarna höll föräldrarna i och det var hoppborgar, springtävling och talangjakt och föräldrar som dansade och visade upp sina olika kulturer. Alla var där.

Så allt var verkligen, for the people by the people. Alla kände varandra och det var svenskar, finskar, greker och latinos och eritrianer.

Det var alla tillsammans.”

 

P.S om du som läser detta inlägg och har koll på Östbergas graffiti historia så är vi på Stadsmuseet intresserade av era berättelser och bilder.

Kontakta isåfall mig och dela dina minnen så de inte går förlorade i tidens ström!

Johan Stigholt, projektledare för Östberga, Östberga

johan.stigholt@stockholm.se

 

Paradise Island – Östberga har en lång historia av Graffiti.

Någon gång under 1980-talet gick Svenska Bostäder ut och frågade de boende i området på hyresavin om de tyckte att de aktiva graffitimålarna i området skulle få smycka väggarna i centrum med graffiti.

Svaret blev ja och under många år var delar av Östbergahöjdens centrum en levande konstutställning.

En del anser att anledningen till att graffiti fick fäste just här var Kabel-TV och MTV. Östberga var ett av Stockholms första områden som fick tillgång till denna nymodighet som gav en utblick till olika delar av världen.

MTV visade ungdomsrörelser från New York och Los Angeles som Hip hop, graffiti och breakdance för ungdomarna i Östberga. Resten är historia

Johan Stigholt, projektledare för utställningen Östberga, Östberga

 

Bilderna är hämtade från Thomas Krajewskis twitter

https://twitter.com/thomaskrajewski

 

”En skelettgrav av en man”

Som en lång slingrande orm skär den gamla Göta landsväg genom området Östberga och påminner oss om gamla tider. Vandrar man en solig vårdag som idag genom området, från Liseberg och ut på Årstafältet, kan man nog inte undvika det lilla gravfältet på höger sida i den av ortsborna kallad ”Luffarskogen”. Här ligger ca 20 synliga gravhögar och påminner oss om vår egen dödlighet.

När Östberga skulle byggas på 1960-talet var man tvungen att ta bort en av gravarna på gravfältet Brännkyrka 27. Här fann man en skelettgrav med en liten kniv. Genom knivfyndet har graven tolkats som tillhörande en man under vikingatid. Tidsbestämmelsen kommer bland annat från formen på gravfältet och dess gravar. Här, redan för sexhundra år sedan passerade människor det lilla gårdgravfältet på sin färd. Följde man Göta landsväg söderut kom man så småningom till Svartlötens tingsplats. Här höll man ting där stort och smått avhandlades. Platsen fick ge namn till bland annat Svartlötens tingsrätt som 1977 bytte namn till Huddinge tingsrätt.

/Anna

Besök i Östbergaskolan 

Idag hade jag förmånen att få besöka Östbergaskolans årskurs ett. Vi gick på en vandring i närområdet, och undersökte bronsålderns skålgropar, även kallade älvkvarnar. Sedan pratade vi en hel del om vikingatid och hur det kan ha varit att bo i Östberga för tusen år sedan. Barnen var nyfikna, glada och verkade ha roligt.

Tack till barn och lärare!

På bilden ser ni kopior av pärlor samt ett bryne daterat vikingatid.

Efteråt fortsatte dagen med nålbindning på öppna förskolan Gladan. Jag tittade in efter vandringarna och bjöds genast på varmt kaffe och en smörgås. En så varm och välkomnande stämning det är här!

/Anna

”Vi satt i åtta timmar men kom bara till 50-talet”

Stadsmuseets etnolog Piamaria Hallberg arbetar med att samla in berättelser från Östberga. Hon har intervjuat personer som fyllt 80 år. Piamaria berättar om en man som gärna ville dela med sig av sitt liv. ”Det var en mycket intressant levnadshistoria och han var jättetrevlig, men det blev lite för omständligt” säger Piamaria. ”Vi satt i åtta timmar men kom bara till 50-talet.”

Foto: Sara Hedberg

Då och nu i bild

Nu är fototräffarna igång! På onsdagar gästar vi Gladans öppna förskola på Våxtorpgränd 18. Idag var första tillfället. Vi började med en presentation av Stadsmuseet, om vilka vi är och vad vi gör. Sedan tittade vi på fotografier ur våra samlingar. Det blev en hel del äldre bilder från Östberga, men även från andra delar av Stockholm, på temat barn- och vardagsliv. Snart var samtalen igång! Det dök upp många nyfikna frågor. Särskilt om arkeologi och dokumentation. Flera delade med sig av sina tankar kring bostadsbyggande, och ville gärna berätta om sitt eget hem.

image

Det är precis det vi vill ta del av – berättelser om livet och livsvillkoren för dagens föräldrar och barn i Östberga. Och vi vill fylla på vårt fotoarkiv med nya bilder. Allt är av intresse! Vad blev det till frukost? Hur ser barnvagnarna ut?  Vad är det för färg på mattan i vardagsrummet? Hur många fjärrkontroller behövs för att se på tv?

Onsdag 16 november träffas vi igen och då kommer det att finnas kameror till utlån. Det går också bra att fota med sin mobilkamera. Ingen föranmälan krävs. Välkomna!

Fotograf: Johan Stigholt.

Minnen från en tid som flytt

En gång i tiden, långt innan Östberga blev den förort det är idag, låg på denna plats ett jordbrukssamhälle med åkrar på Årstafältet, gårdsbyggnader, kokgropar och gravfält som vårdades av människorna som levde på platsen.

Under vikingatiden (ca år 800-1050) var det vanligt att man begravde sina döda på gravfält där gravarna byggdes upp som stora högar. En av de större på gravfält 28 som låg där Östbergavägen nu ligger, nedanför Sibbarpsgränd, var grav A6. Detta var en hög med en diameter på ca 8 meter och när man grävde ut dessa gravar för att göra plats för det bostadsområde vi finner här idag, hittades en kvinnograv. Själva kvinnan vet vi inte något om, men vi kan se att hon nog hade det relativt gott ställt, och att man månat om att skicka med henne gåvor till sin sista vila på kremeringsbålet. Pärlor, nålhus i brons, en kniv och ett silvermynt fick hon med sig.

Här kan ni se bilder från Stadsmuseets magasin där jag igår var och fotade en del av dessa fynd. Jag bjuder er här på bilder på kvinnans kniv, samt silvermynt. Ni kan ana att det är en speciell känsla att hålla i och beskåda dessa sköra minnen från en kvinna som levde ca 1000 år innan oss.

Vill ni veta mer om Östbergas tidiga historia är ni mer än välkomna att komma med på nästa Östbergavandring som äger rum den 11 december kl 13. Biljetter köpes via Stadsmuseets hemsida, alternativt på Medeltidsmuseet som även har fri entré. Passa på att göra en utflykt!

/Anna

img_8678
Silvermynt, funnet i grav 6 på gravfältet Brännkyrka 28.
Kniv av järn, funnen i grav 6 på gravfältet Brännkyrka 28.