Historien bakom Patrik målningen

En vårnatt 2016 målades en minnesmålning tillägnad Patrik som växt upp i Östberga men som avled under 2016 i Göteborg. Stadsmuseet har fått höra historien om hur målningen kom till från en av de som var med den natten.

Det var några av hans vänner som bestämde sig en kväll för att samlas åter på platsen där de växte upp och för att göra en minnesmålning över sin avlidne vän.

” Vi planerade innan och skrev ut en bild av honom på datorn, bestämde färger, och en kväll åkte vi tillbaka till Östberga för att hedra Patrik. Vi stod där, och jag började skissa upp och så målade vi någonting som Patrik skulle ha gillat som Gamla Östberga husen och skorstenen som fanns vid panncentralen”.

Väggen de valde hade under 80-och 90-talet varit smyckat med andra målningar som vi berättade om i ett tidigare inlägg i den långa historien av graffiti i Östberga.

”Det var värsta dundervädret. Sedan kom solen upp vid tre, vi drack som fan och bara målade och lyssnade på musik och alla började grina. Man grät och sedan började man skratta och sedan grät man igen. Det var värsta ceremonin och sedan blev den klar och vi gick runt i Östberga och satt och hängde vid plaskdammen och garvade. Det var speciellt att vi hade samlats igen precis som förr i tiden.”

Minnen om hur det var att växa upp i Östberga under 80- och 90-talet dyker upp;

”Vi växte ju upp tight med Parklekens personal. De kände oss. De kände våra mammor, våra pappor, våra syskon och det fanns ett stort kontaktnät. Föräldrarna var också delaktiga i Östberga. Var det fotbollsturnering så var det föräldrarna som var tränarna. Östberga-dagarna höll föräldrarna i och det var hoppborgar, springtävling och talangjakt och föräldrar som dansade och visade upp sina olika kulturer. Alla var där.

Så allt var verkligen, for the people by the people. Alla kände varandra och det var svenskar, finskar, greker och latinos och eritrianer.

Det var alla tillsammans.”

 

P.S om du som läser detta inlägg och har koll på Östbergas graffiti historia så är vi på Stadsmuseet intresserade av era berättelser och bilder.

Kontakta isåfall mig och dela dina minnen så de inte går förlorade i tidens ström!

Johan Stigholt, projektledare för Östberga, Östberga

johan.stigholt@stockholm.se

 

Östbergas eget typsnitt

Nu kan du ladda ner och skriva med Östbergas eget typsnitt, Östberga type.

Typsnittet är ritat av mellanstadiebarnen Rola, Nima, Mohammed, Riccardo, Klara, Fabian, Masa, Bo, Amin och Ali från Östberga Fritidsgård.

Tillsammans med typsnittsdesignern Göran Söderström från Letters from Sweden, formgivaren Daniela Juvall och Stadsmuseet ritades typsnittet en majdag 2017 till Stadsmuseets utställning ”Östberga, Östberga – Människorna, händelserna och historien”.

Gå in på adressen nedan och ladda ner typsnittet till din dator.

 

www.östbergatype.se

Bor du i en kulturhistoriskt intressant byggnad i Östberga?

I detta inlägg vill vi tipsa er läsare om en länk på vår hemsida Digitala Stadsmuseet. När man talar om kulturhistoriskt intressanta byggnader i Stockholm så tänker nog de flesta på stenstaden i Stockholms innerstad, Södermalms röda trähus eller kanske ett slott. Det finns däremot många andra byggnader som vi på Stadsmuseet klassar som kulturhistoriskt intressanta och givetvis finns det sådana även i Östberga.

Här kan ni läsa mer om de kulturhistoriskt värdefulla hus i Östberga och få lite tips och råd om dessa. Länken går till en publikation som går att ladda ner genom att klicka på ”ladda ner” högst upp på höger sida av skärmen. Hoppas detta kan skänka er lite intressant läsning!

Information till ägare av kulturhistoriskt intressanta hus.

Stallet

”Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.”

Stallet tänker många kristna på så här i jultider, men oavsett religion man bekänner sig till så vill vi bjuda er på ett stall idag. Här ser ni Östberga gårds gamla stall på 1940-talet. Nedgånget och tillbommat invid Årstafältet. Lastbilen som kommer körande söderut befinner sig på Huddingevägen och bebyggelsen ni ser i bakgrunden är Årsta. Ser ni åkermarken på Årstafältet? En så annorlunda miljö vi har där idag med sina kolonilotter, golfbana och promenadstråk.

Fotografen är okänd, men fotot är taget 1947 och bär bildnummer SSMF037547.

God jul alla ni som firar, och trevlig helg till er andra!

 

Östberga gård

FOTOGRAFI Östberga gård, bostadshus. 1949-1949 FOTOGRAF: Nenkler, L. BILDNUMMER: F 40126 Stadsmuseet i Stockholm

Här ovan ser vi Östberga gård i mitten på 1900-talet. Gården bestod under 1700-talet av fyra byggnader, men vid inventeringen på 1950-talet bestod enbart mangården som vi ser här ovan, samt en backstuga. 1958 beskrevs gården som obebodd sedan länge och i sådant skick att den nästan rev sig själv och i samband med byggnationerna i det som idag kallas Stamgatan, eller Gamla Östberga, revs den gamla gården.

Sari berättar om uppdraget som god man

Sari Nyqvist arbetar som god man för ensamkommande flyktingungdomar. Här berättar hon vad uppdraget att vara god man, innebär. 

sari porträtt

60 miljoner människor har flytt undan krig och förföljelse, hälften av de som flytt är barn. 2015 kom det 33 000 barn till Sverige utan sina föräldrar. Ensamkommande barn har rätt till en god man.

Jag har varit god man för ensamkommande flyktingbarn sedan september 2014. I dag har jag tre ungdomar som jag är god man för. Jag träffar mina ungdomar cirka en gång i veckan. Jag tycker att det är viktigt att man har tid för sina ungdomar. Därför är det bra att ha ett flexibelt arbete. Det är också viktigt att ha en bra kontakt med alla vuxna runt barnet. Ibland har jag läst svenska med mina ungdomar. Det har varit ett bra sätt att lära känna ungdomen på och det är också ett konkret sätt att hjälpa till.

Barn som kommer ensamma utan sina föräldrar bär med sig många tråkiga erfarenheter. Därför är kontakter med banpsykiatrin också vanligt. Att vänta på besked från Migrationsverket eller på att få återförenas med sin familj är många gånger också stressande för barnen. I det läget, tycker jag, att det är viktigt att försöka motivera barnen på olika sätt till exempel att fokusera på sina studier. För att själv utvecklas i min roll som god man har jag tänkt att jag själv ska gå en grundkurs i motiverande samtal. Det tror jag är bra att göra som god man för ensamkommande barn.

Själva uppdraget handlar om att sörja för person. Du går in i förälderns ställe och du ska bland annat vara med på alla möten med Migrationsverket, Socialtjänsten, skolan, boendet, polis och barnets offentliga biträde. Om det offentliga biträdet inte har ansökt om asyl för barnet är det gode mannens uppgift att göra det. Du ska, om det behövs, boka tid hos tandläkare och läkare. Som god man ska du söka dagsersättning åt barnet samt särskilt bidrag för kläder, skor, glasögon, fritidskort för resor med kollektivtrafiken på kvällar och helger och bidrag till annan fritidsaktivitet. När du får ett uppdrag som god man för ensamkommande barn har boendet ofta redan ansökt om en skolplats för barnet, om inte ska gode mannen göra det.

Den som vill bli god man för ensamkommande flyktingbarn ska göra en intresseanmälan till Överförmyndarnämnden i sin kommun. Till en intresseanmälan ska ett lämplighetsintyg bifogas. Det ska vara skrivet av någon som känner dig väl, men inte en familjemedlem.

Sari Nykvist