Solen gassade när vi gick upp mot de lite svettiga målarna utanför kulturhuset i Skarpnäck. Glatt vände sig två av sommarjobbarna mot oss och hoppade ner från byggnadsställningen där de stod och jobbade. Arbetarna var från olika orter i Stockholm och jobbade i samarbete med ”unga berättar”, en verksamhet från kulturskolan som vill öka ungdomars delaktighet i samhället och det offentliga rummet. “Vi vill lyfta de ungas berättelser.” säger deras handledare Cristina.
Vi fick prata med Ivan först, en kille från Bagarmossen som verkligen uppskattade sitt jobb. När han sökte sommarjobb önskade han att få jobba med kultur och han tycker att jobbet lever upp till förväntningarna. Han säger att de andra ungdomarna är väldigt trevliga och att det är roligt att få jobba med något kreativt.
“Vi snackar mycket! Vi snackar nog mer än vad vi målar egentligen.”
Förra veckan fick de förbereda sig genom att bland annat måla självporträtt.
Nu är de alltså igång med den stora muralmålningen. Temat är rörelse, och för Ivan var det därför självklart att måla en panda. När vi frågar varför svarar han att han direkt tänkte på naturen och all rörelse som finns där, och vem älskar inte pandor?
I höst ska Ivan börja på gymnasiet och för att ta sitt konstintresse till nästa nivå ska han gå en estetisk linje. På frågan om han har något drömprojekt berättar han om sina arkitektdrömmar:
“Jag skulle gärna vilja designa ett hus, ett lägenhetshus som har en modern och egen design. Det ska vara speciellt och sticka ut”
”Första dagen jobbade jag mycket på högersidan, på betongen där med cirkeln och händerna, men nu de senaste dagarna har jag jobbat mest med saxofon killen”
Vi frågade Simon om hans idé bakom ”saxofon killen”. När Simon tänkte på temat rörelse ville han göra något musikrelaterat.
Vi pratade även med Simon som också jobbar med den stora muralmålningen. Han berättar att han har designat ”saxofon killen” i den vänstra kanten av väggen.
Alla i gruppen har fått vara med och designa en del av konstverket, och sedan har de kombinerat allt till en enda stor bild. Alla hjälper till med alla delar och jobbar med både olika motiv och samarbetar med olika personer under dagarna.
“När jag tänker på rörelse så tänker jag mycket på jazz. Jag tänker mycket på dans och musik och sånt där. Jag spelar saxofon, och det ger mig mycket inspiration.”
Men till skillnad från Ivan så är Simons plan inte att fortsätta med kulturen på gymnasiet. Istället ska han i höst gå en Sam och media linje. Vilket han ser mycket fram emot.
Efter trevliga samtal med Ivan och Simon vände vi oss till deras handledare som var entusiastiska om att lära unga om vilka olika kulturella yrken som finns. De lämnade oss med ett inspirerande citat: ”Vad man ska bli vet man inte ibland ens när man är 40. Men ni har hela livet att lista ut det, det är det som är livet”.
/Kulturreportrarna
—————————————————
Stadsmuseets projektblogg 